Karensavdrag kommer att vara 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning av sjuklön för den anställde, vilket i princip motsvarar karensdagen beloppsmässigt.

Avdraget ska vara lika stort oavsett sjukfrånvarons omfattning så länge det inte överstiger den sjuklön som arbetstagaren skulle ha fått på grund av sjukfrånvaron.  Den tekniskt närmare beräkningen av karensavdragets storlek inom sjuklönesystemet kommer att få bestämmas genom kollektivavtal. Ändringen syftar till en mer rättvis självrisk i samband med sjukfrånvaro eftersom det ska spegla hur arbetstagaren i genomsnitt arbetar, vilket främst berör de som har oregelbunden arbetstid. Dessutom blir avdraget detsamma för arbetstagaren oavsett när sjukfrånvaron inträffar.

Om den anställde återinsjuknar inom 5 dagar ska sjukdagarna i den nya sjuklöneperioden läggas samman med sjukdagarna i den tidigare sjuklöneperioden. Karensavdrag ska inte göras vid fler än tio tillfällen under en "rullande" tolvmånadersperiod.

Bestämmelserna om karensavdraget införs i både socialförsäkringsbalken (2010:110) och i lagen (1991:1047) om sjuklön. Lagändringarna med vissa övergångsbestämmelser träder i kraft den 1 januari 2019.

Du får höra mer om betydelsen av karensdagar och karensavgifter i företagets "sjuk/rehabiliteingskedja" i utbildningen Diplomerad Rehabiliteringskoordinator"

• Stockholm 17-18 mars 2021

• Stockholm 22-23 september  2021

Här kan du läsa mer om utbildningen: "Diplomerad Rehabiliteringskoordinator"